Another state of mind

Under de senaste veckorna har jag mer och mer irriterat mig på Facebook. Att utan någon särsklid anledning gå in, klicka in sig på Nyheter och bara läsa o vad folk gör  och tänker på. Ofta skriver man (andra, inte jag) också vad man tycker om olika politiska händelser och det är ju viktigt att man använder sin yttrandefrihet och kan skapa debatt - men vad jag inte gillar är när man slänger ur sig saker bara för att man har hört vad andra sagt och tyckt, eller bara för att man inte vill vara main stream.

Det tycker jag är extremt dumt gjort. För ofta handlar det om "vems sida" man står på, eller att vara för-eller emot, och att kritisera någonting utan närmare egen research kan leda till att man stödjer någonting hemskt som man inte har någon aning om. Eller ännu värre - att man kritiserar någon del i ett större sammanhang (ex när det gäller att stödja hjälporganisationer) och därmed får andra människor, som kanske inte vet så mycket men som bara ville hjälpa till, att ångra sig och tänka "äsch det är sant, jag struntar i det här för det är bara skit ändå" och därmed slutar bry sig om själva grundproblemet som kan vara orättvisor i olika länder eller sammanhang.

På så sätt har okunnig människa övertygat en annan okunnig människa om att sluta tro, hoppas och bry sig om sina medmänniskor. That is f*cking dangerous according to me.

Så jag bestämde mig för att inaktivera mitt Facebook-konto i brist på en vettig anledning att ha det kvar. Så kom deadline-dagen och just den förmiddagen började någonting som långsamt fick mig att ändra mig. Inte angående mina åsikter om Facebook, men om att vi nu lever i en Facebook-era, där mediet är så starkt att det lyckats bidra till förändringar i världshistorien. Man skapar grupper och debatter som sammankopplat människor över hela världen för att gör skillnad någon annanstans.

Att Facebooks population är större än jordens befolkning för 200 år sedan är ett faktum. Hur stor den siffran är vet jag inte - men det får en att tänka annorlunda. Facebook är mer än bara ett (anti)socialt media - man kan använda det på så många olika sätt och både nå ut och se ut över världen på ett nytt plan.

Jag är fortfarande lika ointresserad av vad folk gör på dagarna
, var dom befinner sig och hur varmt och gott det är i Thailand när jag själv sitter här med fyra lager kläder på kroppen - men jag kan välja bort det och använda Facebook till någonting som jag tycker är intressant och kul!

And that's what I'mma do from now on. You'll see what I mean.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0