Den frustrerade stunden i månaden

Åh, just nu känner jag mig jättejättejättesällskapssjuk. Inte ofta, men någon gång i månaden, kan jag bli frustrerad över ingenting och det brukar bero på:
1. Rastlöshet, om jag inte rör på mig ordentligt
2. För mycket socker och onyttig mat
3. Lingonveckan är påväg
4. Någonting emotionellt jobbigt har hänt/pågår

PS. när jag är lite så filosofisk som jag är i detta inlägg brukar jag alltid lyssna på den här låten, en av mina favoriter av Chris Brown. DS.



Jag känner lite samma känsla nu
, dock inte frustration utan snarare ett behov av människor - jag vill ha mina nära vänner hos mig, jag vill ha en arbetsplats eller annan dagssyssla med andra människor som jag kan umgås med osv. Såklart jag har min familj här på Öland och det är jättekul att ha dem omkring mig så mycket som jag har nu - vi sågs ju ganska sällan innan, efter att de flyttat från Göteborg - men jag behöver andra människor också, i alla fall emellanåt. Telefon, Facebook och Skype underlättar jättemycket men det är fortfarande inte samma sak - jag antar att jag inte heller helt vant mig som student att inte träffa mina närmaste vänner varje dag i skolan!

Det kommer såklart bli bättre och om sanningen ska fram så tycker jag mycket om att vara ensam - inte passa tider och ränna omkring för att träffa folk jämt, klä mig i degkläder och lyssna på musik hela dagarna. Men detta är ju inte nice för evigt, efter ett tag börjar jag känna det där behovet av rutiner, små träffar med vänner, att komma hem och vara slut efter en lång dag, att klä upp sig och hitta nya roliga saker att göra på helgerna med nya människor man träffat under veckan. Osv. osv. osv...osv.

Summan av kardemumman är att den normala människan (ja jag räknar här in mig som en ungefärligt normal person) behöver ett stabilt liv, sysselsättningar och att fylla ett syfte och känna gemenskap. Word.

Så här har ni månadens frustrerade stund i månaden, förhoppningsvis var det nog för hela november så resten av månaden kommer vara rosa fjärilar och i-landsproblem. Nu ska jag  umgås lite med mitt favoritgäng i How I Met Your Mother - mina närmsta vänner just nu :) ♥


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0